sallmann

Seriöst, hur många kukskämt är det överhuvudtaget möjligt att inkludera i en film som inte faller in under porrfilmsfacket? I Judd Apatows senaste film, Funny People, känns det ungefär som fjorton stycken i minuten - i nästintill två och en halv timme. Det pratas om omkretsar, om längder och om penisar i alla möjliga former och variationer. Inte konstigt att folk ställt sig frågande till varför man haft mage att lägga till ett "funny" i filmtiteln.

Funny People är mer tragisk än vad den är rolig, vilket förstås har varit en del av tanken eftersom handlingen om en döende komiker som när döden knackar på axeln inser att hans liv trots alla rikedomar och framgång är tomt och meningslöst knappast går att göra någonting allt för underhållande av. Men Apatow försöker i alla fall locka fram skratt när komikern, spelad av Adam Sandler i en av sina mest outhärdliga roller på flera år, försöker rätta till misstagen i sitt liv och avsluta sin tid på jorden med något som åtminstone påminner lite grann om kärlek och glädje. Han tar hjälp av en ståuppkomiker på uppgång (Seth Rogen i sitt sedvanliga jag med rökhosteskrattande höhö-kaskader) som fungerar både som hans assistent, lärling och till slut också en vän.

Mina förhoppningar fick en käftsmäll. 3/10